regler för pepparkaksfrosseri:

* det är okej att äta upp hela paketet om man säger "bara en till..." högt för sig själv innan varje ny pepparkaka.

bra va?

en grej jag tänkt lite mer på är ifall jag ska avlägga mitt kommande nyårslöfte redan nu. jag funderar på att lova mig själv att aldrig mer under nästa år säga något om någon annan som jag inte skulle kunna säga till personen i fråga face to face. men jag vet inte om det är en riktigt klockren idé än. ur skitsnacksvinkeln är det ett superbra löfte.

men om man gillar någon lite? alltså inte kär i, men typ, ja. förtjust i? då kanske det bara sabbar att säga det till den personen rakt upp och ned. de flesta skulle ju inte våga berätta för den man gillar, att man gillar den personen. om man då berättar för den personen att man gillar den personen, kanske skulle då den personen tro att det var en större grej än vad det egentligen är? alltså. om jag skulle säga till en person jag gillar att "jag gillar dig" - då kanske den personen skulle tro att jag gillade den personen mer än vad jag egentligen gör, just eftersom att man vanligtvis inte berättar sådant för folk om man verkligen inte är typ superkär. jag har ju ganska lätt för att märka när jag är förtjust i någon. dessutom har jag en tendens att vara förtjust i flera människor samtidigt. tänk om folk slutar ta ens förtjusning på allvar, och typ tänker att "men hon gillar ju alla". DET gör jag ju verkligen inte! bara det att jag kanske berättar för folk att jag gillar dem, när jag väl gör det! alltså jag vill nog avlägga det här löftet - men jag önskar att alla andra också kunde göra det. vore så bra om alla bara sa precis vad de tänkte och tyckte hela tiden, typ direkt! vad väntar vi på?

fast tänk om man säger till någon att man gillar den personen, och sen ångrar man sig... ska man ta tillbaka det man sagt då? det är ju inte så kul.

ojdå... jag inser att jag verkligen inte kan motivera mig speciellt bra i frågan. vad menar jag egentligen? jag vet inte. kan jag bestämma mig? förresten! att inte berätta för någon alls är inte ett alternativ för mig. det finns ju inget roligare än att inför bästa vännen utbrista "MEN GAAAAH, HJÄLP MIG, HAN ÄR JU SÅ SÖÖÖÖÖÖT...!!!" typ tio gånger per reklampaus under filmkvällen.

hur som helst. jag kanske borde vänta med nyårslöftet för att verkligen tänka igenom hur jag ska formulera mig då jag avlägger det. detta är bara ett utkast, och jag är trött på att ge löften i allmänhet och nyårslöften i synnerhet som jag inte klarar av att hålla. har ju fortfarande inte slutat bita på mina naglar, vilket jag har lovat att sluta göra i princip varje nyårsafton sedan jag började.

pussinussi och natti-natti på er små busfrön!

ps: en tjej i min klass är så himla rolig, det är verkligen go i henne. positiv, schysst mot alla och bara hur kul som helst. mycket garv! inte sådär "tjejigt mesig" som vissa brudar kan vara. fast missförstå mig rätt, hon är totalt supertjejig - inte en tomboy. det är väl bara det att hon inte är präktig och tyst som för många tjejer är. iaf om man jämför med killar... så otroligt många killar som ska höras hela tiden. jag tänker kalla henne för rapunsel, för hon har awesome hår. ds.