kladdkaka på tre timmar

okej det tar en timme att välja ut en vinnande kombo av flertalet nät-recept, en halvtimme att baka själva kakan men det seeegaste av allt är den där en och en halvtimmen det tar att facking backarååå!!! haha nej jag skojade bara, inte alls. det seeegaste av allt är den där en och en halvtimmen det tar att krossa mandel mellan två skärbrädor. seriöst? det finns nog bara två tillfällen då jag önskar att jag var ett fatass, det ena är ju när jag delar flygstolsrad m jimmie, och det andra är när jag krossar mandel. min mortelbrist har aldrig varit så påtaglig. det STINKER mortelbrist i min pad och imorgon kommer jag att festa med blåsor på händerna. I N T E  S O F T !

för övrigt representerade jag ensam under gruppredovisningen i skolan idag. varken riddaren eller norrbaggen behagade att dyka upp. efter viss överläggning och otalet pulssänkande åtgärder (typ lypsyl-påstrykningar, fingerknäck och toabesök) lyckades jag inse att det kunde bli rätt kul och karaktärsstyrkande att flya solo. det gick helt ok! förutom att jag var väldigt virrig och "pustlutsig" (jag tror att det är ett ord? vilket är jag mindre säker på. är det kanske putslustig?) på ett ganska stressigt vis, var jag väl ändå en av de mer intressanta föreställningarna under seminariet. jag vill nästan påstå att jag var charmig. fast alltså - många gånger tog jag en millesekund för att reflektera över min presentation och DÅ tänkte jag "herregud - vad pratar jag om?". det som var värst var att alla tittade på bara mig, det som var bäst var att alla tittade på bara mig. okej, en annan sak som var mer värst, var att jag inte hade ngn som avlöste mig ibland. det sög. hamnar man i en brainfreeze är det najs att ha gruppkamraten brevid som kan ta över och ordbajsa medan man get sitt shit together. nu tvingade jag publiken att komma med åsikter och synpunkter istället. ja, det gjorde jag. speciellt en gullig tjej i min klass tvingade jag till en kommentar genom att peka på henne och säga "men du hade ju skrivit ett arbete om det här i en annan kurs sa du, har du några tankar om det jag pratar om nu?". haha, så oskönt. lyckligtvis är hon som sagt, väldigt gullig, så hon babblade snällt på i schyssta akademiska termer medan jag njöt av mitt hjärnstillestånd.

innan, under och efter presentationen kände jag mig dock som en superheroine. seriöst, modigt av mig. vilken TUR att jag inte är speciellt blyg!

okej, nu ska jag återgå till min kära kladdkaka. suck. satans mandlar... men det är nog värt det. imorgon är det lillördag, och DÅ förtjänar jag en prinsessas frukost. kladdkaka med kaffeglasyr, krossade (jo, tack) mandlar och banan! yum.

ps: tack thai boy för lypsyl-lånet. ds.

ps2: för er nötter som inte greppade backarååå-shout outen; http://www.youtube.com/watch?v=guDchP4oe_E&feature=related ds2.