press. från mig själv den här gången.

pratade med min mamma om kreativitet, framtid, jobb, skola och press på telefon idag. jag blir mer och mer engagerad i skolan och framtiden. eventuell karriär. det är skönt att kunna prata med min mamma om sådant, hon är nämligen väldigt smart. tidigare har jag ogillat att prata med henne om skola eftersom att jag alltid har upplevt en viss press från mina föräldrars håll att jag borde plugga vidare efter gymnasiet och att jag borde tänka på framtiden yrkesmässigt. har alltid känt att mamma och pappa vore riktigt, riktigt, nöjda ifall jag kunde "komma på vad jag vill bli när jag blir stor" och sedan satsa på det. både mamma och pappa är välutbildade och deras jobbliv har alltid varit en stor och betydande del av hur de lever sina liv. de är båda framgångsrika inom sina respektive områden och "tar med sig jobbet hem", de talar med varandra om sina jobb och de verkar ständigt utvecklas. når de inte mål de sätter upp i jobbet blir de uppenbart besvikna men tänder då till ännu mer för nästa projekt. samtidigt blir de exalterade över framgångar. eftersom att jag från och med gymnasiet inte brytt mig märkvärt om min skolgång - än mindre funderat över framtiden och vad jag vill syssla med - har deras passion för sina yrken och min brist på passion över framtida yrke skapat en del friktion. minst sagt.

idag grät jag lite över ett betyg jag blev missnöjd över, besviken över. även om jag tror att jag har lättare till tårar än gemene man (shout out till dig, rightalicious) kan jag ändå nu i efterhand konstatera att tårar även för mig faktiskt är ett tecken på att jag bryr sig om något. jag är faktiskt otroligt tacksam över att jag har hittat något i livet förutom killar, kompisar, fest och mitt hårsvall som jag intresserar mig för. något som kanske kan driva mig framåt, att precis som mamma och pappa - peppa mig till att vilja utvecklas. jag tror att jag skulle kunna bli en fantastisk copywriter, kanske en av de absolut bästa i sverige. nu har jag en ordentlig anledning till att jobba mer på att bli mer organiserad. jag har fortfarande en stor portion "trots" i mig som jag låter ta en stor plats i mitt liv. jag ska försöka att bli mer ödmjuk och jag ska försöka att bli mer lugn. jag ska försöka att ta all min sponanitet och min irrationellitet och knöggla ihop dessa till en liten boll, som jag ska pricka rätt ned i sveriges reklamhink. och så ska jag ta fram en fantastisk "lugn och sansad"-detektor för att scanna min hjärna. då kommer jag att kunna plocka fram "lugn och sansad"-kvalitéer för att utnyttja dem i framtiden.

för övrigt missade jag dagens intro-föreläsning för att jag inte kunde hitta mina lägenhetsnycklar. eftersom att jag vände upp och ned på hela lägenheten och ändå inte fann nycklarna, förstod jag att de måste ha åkt med i sopnedkastet då jag slängde gårdagens mcdonalds-rester. så. what to do om inte att gå ned till soprummet och leka grävling. sjukt snuskigt att rota igenom grannarnas stinkande soppåsar, men till slut hittade jag min egen gamla påse. tyvärr lnte nyckeln där. händer nedsmetade med gammal sötsur sås HELT i onödan, med andra ord. hittade nycklarna mellan soffans syggstöd (menar RRRyggstöd, det får stå kvar, syggstöd är mer coolt) och dess säte, en halvtimme senare. hade faktiskt redan kollat där, men tydligen inte tillräckligt noga.

nu tackar jag för mig, hoppas att ni alla får en trevlig vecka!
kram

ps: lyssnar på The Amplifetes. min brors fästmö tipsade om dem. gillar dem väldigt mycket, ska lyssna mer i framtiden. ds.
ps2: jo, jag gråter faktiskt rätt ofta. senast (förutom till grupparbetsresultatet då) till "Plain Jane" på MTV. Jessica Simpsons "Price of Beauty" fick det också att vattnas i ögonen på mig för någon vecka sedan. snacka om bra dålig TV... ds2.
ps3: för er blödiga med för mycket fritid, här är länken till avsnittet av "Plain Jane" som fick mig att både skratta och gråta högt - samtidigt!! sista scenerna är helt fantastiska haha. wow. http://www.mtv.se/program/plainjane1/avsnitt/plain-jane/video/plain-jane-101-3min-clip1-614399/ ds3.